Hörneå bys hemsida www.becken.se
Fiskhissen i Gideåbacka
Begreppet ”fisktrappa” känner många till. I trappan kan fisk vandra uppströms och ta sig förbi dammar och kraftverk för att leka och fortplanta sig. Färre lär ha hört ordet ”fiskhiss”. I Sverige finns endast två hissar, varav en finns i Mörsil och den andra finns i närområdet – den i Gideåbacka.
En artikel om en fiskhiss kräver bakgrund - om inte annat för att förstå hur detta dyker upp på Hörneå hemsida. Svaret är snarast väg-nostalgi, gamla broar, kraftverk och även fiske. Allt tangeras i denna artikel - i denna ordning - med fiskhissen sist.
Kopplat till vattendrag finns ofta en intressant historia i hur övergångar skett, exempelvis en bro eller färja. En tidig artikel på Becken-Webben handlade om en mystisk bro fotad från tornet av den då nybyggda Rosornas Kyrka vid 1900-talets början. Artikelserien fångade även intresse vid Bonniers Arkiv som skickade en bild på den äldre träbron vid kyrkan på Bruket.
Gideåbacka (och närbelägna Husum) har paralleller till Hörnefors, nämligen Frans Kempe Mo & Domsjö AB. Skillnaden ses i sulfit och sulfat. Både Hörnefors och systerfabriken i Alfredshem-Domsjö-Örnsköldsvik baserade sin massa på sulfitprocessen. Inte långt därefter insåg Frans Kempe att även sulfatprocessen har potential, och därmed byggdes fabriken i Husum mellan Hörnefors och Örnsköldsvik. Denna byggdes ut i omgångar och var under perioder en av de världens största sulfatfabrikerna. Idag är heter fabriken ”Metsä Board Husum” som är ett finskt bolag. Under senare år samägs anläggningen i Husum av svenska ”Norra Skogsägarna".
Bild 1. Denna artikel börjar nedströms kraftverket i Gideåbacka. I fjärran ses E4-bron.
Till höger i bild 1 ses utloppet till kraftverket. Detta utlopp är sentida, medan utloppet från det äldre kraftverket (se bilder 3-4, ej i bruk idag) ses i nedre högra hörnet. Utmed åbrinken till höger finns en kvarvarande serpentinväg. På vänster sida (nordöst) ses rester av ett gammalt brofäste eller fundament. Högre upp på bergskanten ansluter en väg, ungefär 20 meter över vattenytan. En bro på denna plats torde ha varit en hög och utmanande konstruktion.
Bild 2. Karta från 1649. Kartan dök först upp i artikeln om Nordmaling under våren 2024. Dagens namn på byar är utskrivna, och dagens E4 är ungefärligt markerad. Kyrkan upptill i mitten är Grundsunda.
Kyrkan i Grundsunda tillkom på 1300-talet. Av ortsnamn antyds att bygden är mycket gammal. Begreppet "grundsunda" syftar på den vik från havet som anslöt till kyrkplatsen. Den grundades upp för drygt 700 år sedan. Dagens sjö nedanför kyrkan (Prästsjön) ligger på just 7 meters höjd över havet. Räknat på en landhöjning av 1 cm per år innebär detta att kring år 1300 började det bli svårt att ta sig till kyrkan sjövägen. I gamla tider var transport i båt och på is mer viktigt än idag.
Genom att studera ortsnamn med ändelsen "ö" i området kan ålder exponeras mot höjdkurvor. Ur detta antyds att bygden kan ha varit befolkad redan för 2000 år sedan. Kyrkan i Grundsunda ovanför Prästsjön ligger 29 meter över havet och kan ha placerats på en tidigare "kultplats" från järnålder. Annars är det brukligt att referera till Gustav Vasas tid på 1500-talet då något ska åldersbestämmas. Från denna tid finns skrifter bevarat. Detta verkar gälla både Dombäck och Gideåbacka i information tillgängligt på nätet. Att bygder har äldre historia än Gustav Vasa glöms ofta bort, tyvärr. Detta gäller i synnerhet vår äldre historia bortom kristendomen.
Bild 3. Nästa bro i tidsordning ligger strax uppströms kraftverket i Gideåbacka. Röd pil visar brofundamenten, på varder sidan av Gideån/Gideälv. Pilen går i nordöstlig riktning.
Bron som beskrivs i bild 3 och 4 finns markerad på Generalstabskarta 1909 (uppmätt 1902). Kraftverket i bild 4 byggdes mellan åren 1916-18. Bron fanns då kraftverket prospekterades av Frans Kempe. Kraftverket hade med tillkomsten av Sulfatfabriken i Husum som behövde elström.
Bild 4. Kraftverket och bron i Gideåbacka (Digitalt Arkiv, Järnvägsmuseet, Foto J.E. Nahlin). Årtal är efter 1918.
Bild 5. Kraftverket i Gideåbacka såsom det ser ut idag, med lite "fisheye-lins". Till höger ses det gamla "svalltornet".
Bild 5b. En klassisk Francisturbin. Dessa satt ofta parvis på samma axel.
Bild 5c. Inskrift på turbinen: Detta löphjul har tillhört turbin nr 1132 vid Gideåbacka Kraftstation. Tillverkades år 1916 KMW. Turbinen igångkördes Pingstafton 19 maj år 1918 och stoppades den 17 oktober år 1961 för demontering. Turbinens varvtal: 300 varv per minut. Löphjulet har roterat c:a 6 miljarder varv och har tillsammans med sitt tvillinghjul producerat c:a 1.6 miljarder hästkrafttimmar.
Att bygga kraftverk är inget för den klene. I detta fall behövdes en uppdämning av Gideån/Gideälven. Hur denna såg ut framgår i bild 6.
Bild 6. En bild ur Nordisk Familjebok 1921 (åtkomlig via Projekt Runeberg). Till bilden sägs: "Hvalfdamm vid Gideåbacka, Gideälfven".
Förutom damm i bild 6 sprängdes en kanal i berget (utanför bild till vänster) till en likaledes sprängd vattenbassäng varur kraftverket matades.
I bild 6 ses något intressant nedtill vänster, likt ett revbensspjäll från en gigantisk havsödla. Det är inte revbensspjäll och inte en fisktrappa utan en flottningsränna som håller på att byggas. Om flottning är det skrivet en del på Becken-Webben.
Bild 7. I bild ses moderna rester av en mer sentida version av flottningsränna, fotad från dammen. Själva rännan är borta sedan flottningen upphörde, förmodligen kring år 1980.
Bild 8. Den gamla flottningsrännan kan spåras på bild 4, här med lite större upplösning. Rännan ses mynna ut under bron i höjd med kraftverket.
Den fina fackverksbron i bild 8 levde länge, tills den ersattes av den nya E4-bron. Ännu på flygfoto kring år 1960 var bron i drift och den dåtida "E4" gick genom byn Dombäck för att senare ersättas av dagens E4-sträcka nedanför byn. Dagens E4 byggdes i etapper, långt fram i tiden. Bygget förbi Hörneå finns dokumenterat, kring år 1960.
Sträckan mellan Örnsköldsvik och Hörnefors har en intressant väghistoria där många äldre vägavsnitt finns kvar. Området är även känt för hög klass på stenhuggeri gällande broar och fundament, även det som ses i bild 8. Några broar är rena konstverk, exempelvis den strax norrut över Husån mellan byarna Husbyn och Önska, en bro som eventuellt förtjänar en egen framtida artikel.
Bild 9. Dammen i Gideåbacka under vårflod.
Becken-Webbens Redaktion har besökt dammen i Gideåbacka och dess fiskhiss många gånger. Ibland är passagen över dammen öppen. Under sommarhalvåret är den i regel stängd. Det är norska StatKraft som driver kraftverket i Gideåbacka och ett till strax uppströms i Gidböle. Fallhöjden är 34 m, med 15 MW effekt, och med en normalårsproduktion på 76 GWh. Gideälven har totalt 7 kraftverk på totalt 65 MW. Som jämförelse ger kraftverket i Stornorrfors (uppstöms Ume älv) 599 MW.
Bild 10. Här ses fiskintag och hiss fotat under vinterhalvåret. I detta skede är fiskhissen inte i bruk. Trots detta läggs ett vattenflöde vid fiskhissens intag för att hindra isbildning.
Bild 11. En bild på fiskhissens konstruktion.
I bild 11 ses lax eller öring söka sig till vattenflödet. Där åker de in i en hisskorg varpå hissdörren stängs. Hissen aktiveras och fisken åker upp till höger och släpps ut ovanför dammen. Vad fisken tycker om detta förtäljer inte historien, men information på platsen berättar att många fiskar passerat hissen, även så 2024.
Här slutar berättelsen om Gideåbacka. Tycker man detta är intressant kan man besöka Gideåbacka som ett "utflyktsmål". Man får inte fiska där!
Gunnar Engström, 2024-11-30
--ooOoo--
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se